marielavv

Dom flesta som känner mig väl vet att jag och rutiner inte alltid går så bra ihop. Men det kan vara rätt så "fascinerande" med dem också. Som tillexempel när jag åker hem från jobbet klockan fem på morgonen och jag nästan alltid ser samma människor kliva på tåget i t-centralen och kliva av i Sumpan, när jag sedan går mot bussen finns där alltid en kille som går bakom mig och ska av på samma ställe som jag. I kylan står vi och väntar och då stannar en vit bil alltid på samma ställe och ut väller en stor man som lunkar över gatan för att hämta city och metro samtidigt som bilister bakom stannar och väntar irriterat då dom inte får köra om eftersom det är helsträckat. Ibland när jag står där och allting upprepar sig kan jag känna mig som i en film, som att jag har huvudrollen och allting filmas utifrån mitt perspektiv. När bussen väl kommer kliver vi alla på och sedan kommer den sista unga killen flämtandes eftersom han alltid får springa i snabb takt för att hinna med, väl på bussen sätter han sig på samma plats som han har suttit på hela denna vecka, och veckan innan dess... och då upptäcker jag att där jag nu har satt mig satt jag igår morse, och morgonen innan det, och morgonen innan det...

I övrigt vet jag att såna som jag egentligen är i stort behov av rutiner och kanske är det bara så att jag tycker att rutiner är dödstråkigt fast det egentligen är väldigt viktigt.

Jag har under en tids period läst många människors bloggar och i början suckade jag och undrade varför man vill att hela världen ska läsa om vad den personen gör till vardags. Men jag börjar förstå det här nu. Det handlar ju inte alltid om att alla vill att alla ska läsa deras bloggar. Olika bloggar fyller olika syften. Så syftet med min blogg har jag inte riktigt kommit på men jag har många gånger velat skriva ner vissa saker som jag vill diskutera och eftersom papperna i min dagbok är fyllda sedan länge tillbaka så får jag börja att skriva på nätet. Det kanske visar sig att ingen är intresserad av att läsa min blogg, eller att dom som börjar läsa den tappar intresset efter första raden. Men just nu är syftet för mig bara att få ur mig det jag tänker.

Oj...det har varit mycket jag har tänkt på men nu känns det på samma sätt som när mn får tunghäfta - jag vet inte hur jag ska börja eller vad jag ska skriva om.  Jag återkommer.
Ha en trevlig kväll! Tudeloo